Omåtligt

På lördag ska jag ta mig samman och börja gå ner i vikt ordentligt.

Det logiska hade varit att leva som vanligt nu innan. Men med vetskap om att det bara är några dagar kvar har jag totalt tappat greppet den här veckan. Pappas hembakade bröd med massor av pålägg, choklad och för mycket av pappas goda mat har jag proppat i mig, mycket mer än vad jag egentligen orkar.

Lite som den sista måltiden. Fast i en hel vecka.

Det blir ju några extra kilon att gå ner, och de kanske går fortare med dem än med de andra?